Mitt liv till alkoholen

Här är en av anledningarna till att jag väldigt sällan dricker alkohol....

Visste ni att en stor del av Asiens invånare, i framför allt Kina, Korea och Japan, tål mindre alkohol än europeer? Ja, det är sant.
En lyssnare hörde av sig till Morgonen med Anders Liljeqvist - stämmer det att..? och undrade om de kunde ta reda på om det stämde att personer med asiatiskt påbrå tål alkohol sämre än europeer. De ringde upp Jan Liljenau, specialist på leversjukdomar och klinikchef på gastrokliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund som berättar detta.
Det kallas även för "asian glow" eller "asian flush". När man "lider" av detta blir man väldigt röd i ansiktet när man dricker och det beror på att ett av kroppens protein inte bryter ner alkoholen på det sättet som när det bryts ner hos en västerlänning, afrikan och de flesta indianer. De ansamlas ett ämne, acetaldehyd, som man inte mår alls bra av. Man blir skakig, illamående och kallsvettig. Ett ganska farligt ämne alltså. Om de människor, som inte är från Asien ska kunna känna av detta och få samma symtom så måste man testa en medicin som heter "Antabus". Den medicinen finns för att man ska må så. Alkoholister får oftast den medicinen för att sluta dricka. Man kan säga att asiater har antabus inne i kroppen. De brukar inte bli alkoholister.
Detta är ärftligt. Om föräldrar bär på denna gen så kan de följa med till barnen. Om bara en gen är skadad så kan man dricka lite mer men om båda generna är skadade i det proteinet så kan man inte dricka alls mycket. De personerna blir väldigt sällan alkoholister eftersom att de inte kan dricka. Anledningen är okänd, det finns ingen bra förklaring. Men det är ett skydd mot alkoholism. Jan Liljenau, som svarar på denna fråga säger att han aldrig haft en patient med leversjukdom, baserad på alkohol, från Asien på hans avdelning gastrokliniken i Lund.
Det finns de som har en ännu värre effekt, ett enzym som bryter ner alkoholen fruktansvärt fort. Ungefär direkt när alkoholen intas så bryts den ner och man blir mer eller mindre bakis direkt.

5 år ihop

Idag pratade jag med min lilla bejbi!
Som vanligt blev det bara en massa flams o trams till en början. Vi blir ungefär som 5 år ihop :-) Det var iaf skönt att skratta hysteriskt. Kändes som evigheter sedan...
Vi kom iaf fram till att vi måste ses! Saknar henne så grymt mycket!! Sist vi sågs var i mars då hon hälsade på mig på sjukan... :'(
Tack bejbi för att du gjorde min dag ♡♡♡♡

Tagga...

....hockey!! Eller inte :-(
Egentligen skulle jag vilja tillbringa lördagen tillsammans med mina hockeyvänner. SHL har börjat och idag spelar Cluben mot HV71 i Jönköping.
Men vad är en bal på slottet?
Blir att jobba helg istället :-)

Välkommen....

...underbara höst!!

Vackert så alldeles

Det gäller att fånga de rätta ögonblicken...

Någon gång ska vara den första!

Igår var jag i Norrköping för att se när E för allra första gången gick modevisning på catwalken.

Så idag är jag galet stolt!

Bättre sent än aldrig...

Det var ett tag sedan jag bloggade. Har inte riktigt haft inspirationen....

Det har hänt en hel del faktiskt.

Sist när jag bloggade bodde jag, E o A tillsammans. E & A hos mig varannan vecka och varannan vecka hos sin pappa. De barnfria veckorna passade jag på att bo hos M.
S bodde hos en fostermamma. Hon trivdes verkligen och hon mådde sååå bra. :-)

Men den 5 aug hände något...
S ringde mig på jobbet. Var ledsen och grät. Hon sa att hon inte kunde bo kvar där. Hon undrade om hon kunde bo hos mig

Släppte allt jag hade och åkte och hämtade henne.
Tänkte att självklart kan hon bo hos mig. Ska ju bara hämta henne och typ några påsar med saker....det var INTE några saker! Det var MÅNGA saker!!

När vi åkte hem till mig tänkte jag...
"Hur i hela friden ska det här fungera? Jag har ju trångt i min 3:a innan"

Men med lite rensning och planering så fick hon plats med det mesta... :-)

Så nu med facit i hand...
Det är rätt trångt och det är viktigt att alla verkligen hjälps åt med att städa och hålla ordning. Men det funkar!!
Och finns det hjärterum finns det stjärterum ;-)

Även A har förändrats! Han är gladare...verkar mera lugn och tillfreds!
Han skrattar och skojar...så som han gjorde när han var yngre. Visst...han kan bli arg fortfarande och han kan vara på fruktansvärt dåligt humör men det går inte att jämföra.  Det är inte i närheten av hur livet såg ut för 1 år sedan!

I sommar har han jobbat hos sin pappa och det har verkligen fungerat bra. De dagar då de jobbat vill säga...
De lade tak på Atlasskolan när det var som varmast så de jobbade inte hela dagar
Han har även kommit fram till att han ska tag i skolan. Känns fint att det är hans egna beslut

Känns lyxigt när barnen är stora...
16, 17 o 19 år.
Man får en helt annan kontakt. Det är fortfarande en massa jobb och uppfostran men på en helt annan nivå.
Känns som att mitt liv börjar igen :-)